Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Nr. 12. 1603. 6. April.
dersom nogen besvering ther af følger, da fanger thend de Svensehe,
som guodsit kiøpe och paa thet siste beholde skal, och gelanger thel
de Dansche til ingen skade. Och dersom Kon. Mat. udi Danmarck
i lige maade vilde paalegge sinne undersotter nogen told af thet guods,
som de kiøpte af de Svensehe, da kom thet inthet Sverigis cronne ved,
Hans Førstelige Naade icke heller kunde eller vilde Hans Kon. Mat.
thet formeenne. Och befindis thet, at de Dansche undersotter gifver
told af heste, øxen och andet, som de kiøbe af de Svensehe, icke et
sted, men paa atschiellige fergesteder, hvilcket och kunde regnis Sveri
gis cronne til besvering. Och eftersom thet Stetinsche fordrag er op
retted derfore, at eenighed och fred emellom rigerne maa vere, dog
nar thend enne herre thend anden vil forrestille, hvorledis hand schal
med sinne undersotte disponere, och saaledis tillegge sig nogen rettig
het ofver thend andens land och undersotte emod fordraget, daa kand
hver der af letteligen tåge, at dermed handlis emod fordraget och for
aarsagis viidløftighed. Och som Hans Førstelige Naade och Sverigis
cronne sig intedt bekymrer, hvorledis Kon. Mat. med sinne undersotte
ordner och schicker, at Hans Kon. Mat. i lige maade icke heller vilde
lade gaa sig an, hvad Hans Førstelige Naade udi Sverige beslutter och
disponerer. Sist efter i gode herrer formeenne, at samme forschrefne
toldordning icke er emod thet Stetinsche fordrag och dog af mig udi
midt forrige product er indførdt, at thend i lengden ingen god naaboe
schab kand foraarsage, hvilcke ord, efterdi de see viid ud och hafve
hot och undsigelse med sig, begierer i dermed motte heretter hafvis i
fordrag, efter samme eders andet productis viidere indhold.
Foruden thet, som jeg udi minne forrige producta formeldet haf
ver, er thette midt svar och erklering: Først at de Dansche kiøbmends
gods nu meere betyngis i Sverige end tilforne, thet hafver forarsaget
thet mandat om told, som hertig Carl, Hans Førstelige Naade, under
dato Stockholm thend 22. Aprilis anno 1600 hafver ladet publicere,
uanseet udi sallig och hochloflig koning Johans tiid ved grendzen anno
1580 er forafscheedet, at thersom nogen uvanlige told eller anden nye
paaleg kand vere nogen af disse rigers undersotte paalagt, siiden for
draget blef giort, och undersotterne kunde vere til besveringe paa no
gen side, daa schal thet aldiellis afschafvis och heretter holdis, som
af alder veret hafver. Och efterdi y thet forschrefne mandat Sverigis
rigis borgere foreschrifvis, med hvad vilkor de med the Dansche maa
kiøbe och seige, anderledis end som thet tilforne hafver vered sedvan
ligt, och thet the Danschis gods til en usedvanlig besvering, daa fore
mener jeg endnu, som i mine forrige productis, at samme fornyelse icke
stemmer ofverens med fordragit och de afscheder ved grendtzen giort
er, och derfore bør thet ad afschafvis. At Hans Kon. Mat. kunde sinne
undersotte told paalegge paa thet gods, de af de Svensehe kiøbte, och
at Hans Førstelige Naade der emod icke vilde sige, hvad thet anlanger,
omskiøent thette riges undersotte och borgere saa stoer told och tribut
Hans Mat. bevilge vilde, at ald thend fordeel, the af kiøbmandschab
och handel hafve kunde och burde, schulle komme Hans Mat. til beste,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
