Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 1603. 6. April. Nr. 12.
denom, dieris høstruer och børn til undergang och forarmelse, saa
ville dog Hans Mat. denom icke i saa maade schade tilføige, møget
mindre tilstede, at denom schulle paaleggis thet Sverigis undersotter
emod fordragens mening och vedtagen brug kunde udi dieris kiøb, saal
och louglig handterring komme til forhindring och afbreck, och kand
thend told, som de Dansche gifver af de øxen och heste, som de udaf
Sverigis rigis undersotte kiøber, icke her hen refereris eller der ved i
thet ringiste lignis, thi med de Svensche maa de Dansche uden ald
told kiøbe, och de Svensche uden nogen tolds udgifvelse denom egen
dieris vare seige, men nåar de samme øxen och heste siden ville føre
udaf riget, eller och da Tydsche och andre, som slige heste och øxen
kiøbt hafver, udføre ville, saa gifvis der af thend told, som baade før
och efter thet Stetinsche fordrag hafver veret brugeligt, och thersom
the icke udførris af riget, tha gifvis der aldiellis inted af, och er thet
de Dansche och T3rdsche emellom och berører the Svensche aldiellis
indtedt. Det er och langt fraa, at Kon. Mat. Hans Førstelige Naades
regering sig schulle vilde eller hafve antaget, dog nåar Hans Mat. for
arsagis til at handle och talle om thet, som Hans Mat.s undersotte
vedkommer, forseer jeg mig til, at sligt Hans Mat. icke kand eller bør
udi nogen ond mening at optagis. Icke heller hafver jeg nogen enten
høttet eller truet udi midt forige product, ettersom mig tilleggis, men
jeg ønscher, at slig fornyelse, som nu scheed er med tolden, meere
end af andre frembfarne koninger udi Sverige tilforne scheed er, och
thette rigis undersotte ratione effectus kommer til skade, icke schulle
atschillie undersotternis udi begge riger dieris sind, at heretter mindre
venlighed och kierlighet emellom denom blefve, end som hidindtil ve
ret hafver. Och ettersom jeg udi diisse mine trei producter hafver
mig paa Kon. Mat,, min naadigste herris vegne besvergit, at thend told,
som de Svensche udgifve schulle af thet gods, de kiøber af de Dansche
och denom egien selger, er Danmarckis rigis undersotter til tøngsel,
schade och besveringe emod thet Stetinske fordrag, som formeider, at
handelen schal vere frii, i lige maade, efterdi anno 80 ved grendtzen
er forafschedet, at intet nyt med told, som enten af undersotterne
kunde vere til besvering, foretagis schulle, och om noget nyt, siden
fordraget blef oprettedt, var paabøden, da schulle thet afschafvis, saa
och fordi slig nye mandater om kiøb och sal icke betynger the Sven
sche udi Danmarck, men med denom maa friit handle hvem der vil,
uden nogen tolds udgifvelse, daa setter jeg udi rette, om thend for
nyelse, som om tolden udi Sverig er giort och forschrefvet staar. icke
med rette och epter thet Stetinsche fordrag bør at vere afschafvidt.
Hans Mat.s tilforordnede agent paa
thette moede hos grendzen ved Flachebech.
Lauge Urne til Belteberg
min haand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
