Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
1603. 19. Sept.
Nr. 13.
som the beviste medh lefvandes vitne och eet gammalt perga
mentzbreff, som ther om formelle, at the Danske hade brukat
både uthi sioviiken och marken i så longligh tiidh. Och efter
vår fulmacht formelede, at hvadh som begge parterne harve
brukat i salig konungh Giostafs och konungh Christiens tiidh,
thet skulle the och her efter beholla, derfore blef samtyckt, at
the Danske schulle beholla sin gambla hefdh både uthi siovii
ken och i marken, som the af alder haft hafva.
2. Thet andre motet komme vii åter tilsammens udi Albo
heredt i Venedsstadh sochn i Hoghult och ransakede om een
inhegnat, som bonderna i Hoghult hafve intagit emillan Hog
hult och Biorstorp, och efter landamerkit gick ifrån Broshel
och i Ingespångh, som år huggit tu korss på een longh steen,
och samme inhegnet lågh mit i landemerkit, blef så afsagdt, at
samme inhegnet skulle uthrifves och legges til mulabeet, som
thet af alders tiidh varit harver, både then Svenske och Danske
gården til liike fordeel, och then Svenske bonden schulle innan
14 dager efter nestkommande Michaelis oprifve sin gierdes
gårdh och settia honom i samme stedh, som han af alders
tiidh ståndit hafver.
3. Samaledes hafve vii ock then 31. Augusti udi Sundenbo
ransaket om landemerkit emillen tu torp, thet ene lågh i Piet
terodh sochn, nembligen Bocketorp, och thet andre udi Loshult
sochn, nembligen Kongstorp, och blefve både parterne eens, at
rette landemerkit var i Beltesteen; sedan vilde the Svenske
bonderna hafva landamerkit udi Losgrufva, och viste ingen,
hvarken the Svenske eller Danske bonder, hvar samme Los
grufva var, om hvilket fire och tiugo bonder, 16 Svenske af
Albo och Sunderbo hereder, och 8 af the Danske udi Giodinge
heredt, giorde sin eedh oppå sin siel saligheet och vittnade, at
rette skilnaden hade varit hollen udi salig konungk Giostafs
och koningh Christierns tiidh och alt sedan ifrån Beltesteen
och i een beck, som kalles Giethebeck, ther the try hereder,
nembligen Albo, Sunderbo och Giodinge hereder, mottes ått.
Och efter the Danske hafva haft thet i så longligh tiidh, kunne
vii efter vår fulmachts lydelse icke ryggia theres gamble hefd,
uthan beslutet så, at hvar schulle beholle sin håfd udi backen,
och om någon thera hade tåget något ther in ofver, thet skulle
uthleggies.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
