Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till minne av Dan Andersson : ett olitterärt företal - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
Så skriver endast den, vars rike icke är av denna
världen, klättrarnas och lycksökarnas värld, och som
vet vad det kostar att triumfera över ett oblitt öde.
Att kommentera detta brev skulle vara att förstöra
det. Hade Dan Andersson följt med strömmen, hade
han kanske gjort en sparsam lycka. Han hade
tillräckligt mycken talang för att kunna litet av varje.
Men det var just denna talang, medelmåttornas
vanliga fortskaffningsmedel, som han inte ville använda.
I David Ramms arv talar han humoristiskt om
Davids besök på tidningsredaktionerna i Stockholm. Han
lyckas inte få någon anställning. ’’Däremot sade
honom redaktörerna på ett par smärre dagliga tidningar
att han vore välkommen med litterära bidrag,
historier ur vildmarkslivet, så vilda som möjligt uttryckte
en herre sig. Vildmarksnovellerna hade kommit på
modet, poeterna voro vildmarkspoeter." Hade han,
den verklige vildmarkspoeten, som luktat och smakat
skogarnas liv, fortsatt i genren, hade det kanske gått
honom bättre, men han gick bort och skrev om inre
livskriser, som han själv utkämpat. I en tid, då konsten
i överensstämmelse med den allmänna smakriktningen
— biografsmaken — syftar mot yttre effekt och då
själva de religiösa omvändelserna gå i sensationens
tecken — se här kommer ja,^ med min nya tro, vad
tycks? — är det ganska trösterikt att finna en
författare, som går ut från sin egen värld och in i sin
egen värld, den må vara förlagd till ödemarken eller
studerkammaren på vinden och ger katten vad
publiken vill köpa och förläggarna sälja.
Man frestas också i detta fall att samställa
Schopenhauers yttrande med ett yttrande av Hans Larsson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
