- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / I. Kolarhistorier /
22

[MARC] Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolarhistorier - Stormnatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

rådde brist på stybbe, så att vi emellanåt måste gräva
jord, och då marken som nu är frusen, går det inte
fort. Då det till sist var färdigt, och den ilskna
brandröken var dämpad till sin normala styrka, sutto Mats
och jag andfådda på kanten av stybbesgropen och
vilade oss. Stormen tycktes tilltaga, och lyktan gav
under långa perioder intet ljus ifrån sig.

Då ljöd på nytt det dova, plumsande ljudet. Mats
spratt till och reste sig. I det osäkra skenet från
lyktan, som svängde hit och dit för den rasande
stormen, såg jag hans ansikte. Jag kan ej minnas
om jag sett honom så uttröttad förr.

— Det är för mycket, sade han hest. Åt h—e
för mycket! Du kan inte tro så satans schack jag är!

Han gick ned i gropen och jag följde efter; i
mörkret och den tjutande stormen började vårt
arbete på nytt. Vi kunde ej på grund av röken alltid
avgöra om det stybbe vi kastade upp kom på rätt
plats, men vi visste att det erfordrades mycket för
att få milan tät igen. För varje gång jag böjde mig
ned för att skrapa upp jord kände jag en
besynnerlig längtan att kasta mig ned i gropen och för en
gångs skull sträcka mig rak; men åter och åter rätade
vi våra ryggar och slungade jord ditupp, där röken
bolmade tätast och hetast, och likt automater
kröktes de igen . . . igen. Och när ett par timmar gått
var det färdigt. Mats och jag lågo raklånga på den
frusna marken och kände oss som om vi fått
ordentligt med stryk, ömma i varje led.

— Det är inte bra att ligga så här, mumlade
Mats med en gäspning sedan han hämtat andan i
ett par minuter. Du får i alla fall stanna här, så går

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/1/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free