Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolarhistorier - Sagan om Vagnberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
stäverna voro röda, ty de voro skrivna med blod från
förtappade människor, sådana som förverkat sitt liv
och försålt sin själ. Och så satte han sig på en sten
och började läsa en av de röda sidorna.
"Men om du tager nattvardsvin och blandar det
med saften av grå tistel som är förbannad, och om
du spottar åt Kristi kors och går ut på berg åt norr
när solen gått ner, en fredagsnatt när intet
stjärnljus är, så får du kraft från de starka. Du skall slå
vinet på hälleberget och tre gånger förbanna. Men
om du allt detta gör, så hörer du djävulen till."
Så stod det i boken. Jan skalv till av förskräckelse
och förtjusning på en gång. Nu hade han då
äntligen fått nyckeln till jordiskt välstånd, rik, hög och
mäktig skulle han bliva, alla sina grannars avund
skulle han väcka; höga hus skulle han bygga och
ha mycken boskap. Det var ändå för härligt att
leva!
En fredagsnatt när ingen enda stjärna brann och
månen gömt sig bakom de höga klipporna, stod Jan
bakom två bergsklyftor och väntade. I en näverstrut
hade han sin svarta offergåva gömd, och struten höll
han i vänstra handen. Natten var mörk och fuktig
och det var nära att Jan fått frossa, om av rädsla
eller av köld visste han ej själv. Men när klockan
vart bortåt ett spratt han till vid ljudet av en stark
röst.
"Lägg ifrån dig mitt offer!" sade rösten. Jan lydde
ögonblickligen och såg sig i detsamma omsluten av
ett blått moln vari vita blixtrar gingo av och an
och bländade hans ögon, under det någon tog ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
