Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolarhistorier - Mats berättar om underliga människor och underliga ting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
var väl utsvulten. Men vet du vad det odjuret till
far gjorde? Han tog och höll pojken in i elden tills
han var närapå ihjälbränd. Det var väl ett sorts jäkla
straffsätt. Hur tror du dom kunde bli så jävliga?
Ja, jag vet inte — tror du att hungern kan göra
folk grymma?
— På tal om grymhet så var dorn ena riktiga
djurplågare också, en del av finnarna. Det var en i
Gensberget som fångade ett par vargungar, men när
han inte kunde komma åt varghonan på vis och
villkor, stack han ut ögonen på ungarna, och fick dom
på det sättet att pipa och gnälla. Då kom till sist
vargmor själv fram, så att han fick skjuta henne.
En del säger att han vid ett annat tillfälle skulle
ha flått ungarna levande . . .
— I en finnby västerut var det en som körde trött
med sin gamla kamp, och när inte kräket orkade
gå längre stupade han den tomma skrindan över det
kull fallna djuret och gick in i närmaste gård och
lade sig där över natten som om ingenting hänt, utan
att tala om hur han hade det. Kampen levde till
dagen därpå.
— En gång spelade dorn den där kampskojaren
ett styggt spratt ändå. Plan kom körande sent en
kväll till en avlägsen by med en gammal o färdig
märr, och stannade vid en gård och blev bjuden på
brännvin och sen frågade dom honom om han inte
ville stanna och äta en biffstek. Det var han inte
emot, och slog sig till. . . Vips var dom ute och gav
kampen en yxnacke i skallen så att han segnade ner,
och sen slaktade dom och skar ut ett bra stort sjok
och bar in och kokade. Så fick han smörja sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
