- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / I. Kolarhistorier /
170

[MARC] Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det kallas vidskepelse - Karigos underverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

Gamla drake! Försöker nog se så full av satan ut
hon kan — men inte skrämmer hon mäj, tänkte
Olle, överlägset nickande åt den gamla. Instängd
luft, dålig tobak, lukt av mögel, skämd mat och
sopor. Dörren till Karigos kammare stod halvöppen
och han hörde någon hosta därinne. Alltsammans
såg bara lortigt och fånigt ut nu. Han skulle gå in
och håna Karigo, säga att all hans "vetenskap" var
skoj och alla hans syner inbillningar. Men det tordes
han ändå inte — Karigo kunde sätta ett spöke att
jaga honom! Och hu! Att vara ensam på ett sånt
här ställe! Men han var hungrig — han skulle ha
mat nu. Van vid husets plägseder gick han fram till
häxan vid spiseln och sade med mycket hög röst
ifrån, att han var hungrig, och med ett föga
hugne-samt grin nickade den gamla åt honom, steg upp och
stultade bort över golvet. I skenet från taklampan,
som var trasig och droppade fotogen mitt på bordet,
dukade hon fram kallt kött, sill, potatis och ett krus
öl. Olle åt upp alltsammans och drack ur ölet under
många grimaser. Det var hemmagjort, tjockt och
beskt och smakade bättre än det brukade, och så här
mycket på en gån g hade han väl knappast druckit
förr.

Han började känna en viss trevnad, trots allt.
Den gamla krokiga gumman, som återtagit sin plats
vid spiseln, var bestämt rolig att se på från
ryggsidan. Hon var allt något till dum, den där! Ja,
Karigo var inte stort klokare, han heller. Gent emot
Karigo kunde han, Olle, känna sig som doktorn mot
Olle. Det var så där — var och en kunde se sin
stackare över axeln — ifall man tyckte det var roligt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/1/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free