- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / I. Kolarhistorier /
209

[MARC] Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det kallas vidskepelse - Sällskapsliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

209

den tiden hinner en glömma mycke’ av det här livet,
som en kan förut, och det fanns en likbod vid
fattighuset, och den hade vitkalkade väggar inuti, men
inga fönster, utan var mörk som en riktig grav, och
nu hittade lärarinnan på att stänga in den här lilla
flickan där, för att hon skulle få bättre lust att lära
sig, sedan — det skulle bli ett straff, som rev och
bet — och det hände sig, att hon släpade dit den
lilla — hon skrek mot i dörren förstås, men vart
inslängd —

Kan ni tänka er, hur det var ? Men det kan ni inte

–jag vet hur det var, för jag har känt det–

där är det knappnålar som ramlat ur svepningar,
full hela golvet — och där är inbiten lukt av kött

som ruttnat–och där står en stor bår i ett hörn

–och där ligger en hög gamla blekblåa lakan,

och allt det där har ett barn stått i den öppna dörren
en solskensdag och tittat in på och låtit sin tanke
leka med alla dessa föremål och ryst och tänkt på

den största av alla fasor–att vara tvungen vara

ensam här — och ni säjer det här var ju ingen
märkvärdig historia, men jag tror, det är den
märkvärdigaste jag kan — och så, att handlöst slängas
dit in och få dörren stängd efter sig — det är att
linda in en liten barnunges själ i ett sådant där lakan
— att sticka i en liten virrig hjärna med alla nålar,
som ramlat ur gamla svepdukar — och om en hinner
tänka, så kommer hundra historier, som tisslats och
tasslats av käringar vid gårdens brunn i halvmörkret,
när allt är inrullat i fasa och små barn lyssna — och
som bitit sig fast i en dimmig liten hjärna och gjort
den slö och rädd — nej, så mycket på en gång kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/1/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free