- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / I. Kolarhistorier /
236

[MARC] Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det kallas vidskepelse - Bönemötet på Kavelås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

och pojkar, och där blev så varmt att dörren fick stå
öppen och där blev så fullt av kolsyra, att gamla
brösttunga gubbar flämtade med halvöppen mun, och
från leriga stövlar och våta kläder och kroppar gick
ånga och lukt av svett, och Hermanssons pojke
öppnade ett fönster, som genast stängdes igen, för
korsdragets skull.

Där rådde ett mycket dämpat sorl, och en
grov-nackad smed, som spordes vad klockan var, höll
upp sitt cylinderur ovanför huvudet och vände och
vred det åt alla håll för att slippa tala högt. Ibland
lutade två kvinnor sina dukklädda huvuden mot
varandra och läpparna rördes, och gamla tunga kroppar
vaggades fram och åter på bräderna, lagda över
grova pinnbockar, och stubbiga, hårt skurna hakor
stöddes mot knotiga käppkryckor.

Helt nära den vitlimmade järnkaminen slog en
dalklocka halv åtta, och när tio minuter därtill gått,
kom Stor-Andersson, predikanten, ned från övre
våningen och trängde sig med sin bibel under armen
väg genom det fnissande ungfolket vid dörren. Han
bar grova skor och var klädd som en bonde, hans
långa hår låg i lockar ned över en brun och nött
rockkrage, och när hans stadiga, stränga ögon för en
sekund överfor församlingen, for en skugga av
respektfull förväntan över de stillsamma ansiktena.

Olle satt mitt i värsta trängseln och såg noga på
predikantens ansikte. Han tänkte på det gåtfulla
allvaret däri. Det var inte skogsmannens vilda allvar
inför döden, det lugn som däri fanns, det fanns
även här, men därtill något annat. Det här allvaret
var som Karigos, när han tittade in i en annans själ,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/1/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free