Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Crispi slängde av sig underkjolen, släckte ljuset och
försvann på sin bädd i hörnet.
Rummet var beckmörkt och genom mörkret hörde
han kvinnan sova hårt på sin bädd av trasor.
Den natten sov han inte, utan tänkte på böckerna
han läst som gosse, på skolflickan han börjat med vid
fjorton år, på alla försök att bli en nyttig människa.
Med torra ögon och lugnad själ låg han och tänkte på
allt gammalt — på bröderna, på far och mor.
Han såg på barndomen som en ljungröd hed med
fjärilar och solsken och lek och blommor, myror och
humlor som vinden lekte med och solen lyste på. Han
såg sig som yngling med våldsamma begär, men
alltid i ångerns och skuldkänslans skugga.
Alltihop hade slutat hos Crispi.
Och att vara hos henne var summan av allt fult.
Inte att äga henne för en tid mot betalning. Det var
ju så naturligt, och lika bra som de flesta äktenskap.
Men att bero av henne — det var inte "sjunka med
stil" utan att sjunka i smuts. Det skulle få ett slut,
senast i morgon — om också döden blev enda utvägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
