Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
slukade tabletterna med raseri, tuggade dem ibland
och tycktes frossa i den beska smaken.
Här började han också berätta sin historia, men
det var först långt ute på Atlanten David fick den
någorlunda fullständig. Han var uppfostrad i en
uppsvensk stad, där hans far varit disponent vid något
järnbruk. När han berättade om sin barndom tyckte
David att den i mångt och mycket liknade hans egen,
på samma sätt fylld med svärmerier och grubbel,
med samma skräck och ångest. Vid femton år hade
han blivit religiöst påverkad, men misslyckats med
att försöka vara kristen. På föräldrarnas önskan
hade han fortsatt studierna och förberedde sig till
doktorsgraden då han plötsligt fann det omöjligt
att göra mer av det. Han rymde till Amerika och
fick plats som lantmäteriingenjör hos ett
järnvägsbolag.
Han talade ofta om den leda som fyllde honom
mot allt och alla och han sade att hans släkt var
mycket degenererad. Han hade en viss avsky för
kvinnor i allmänhet. — Han tycktes även lida av att
nödgas ta människor i hand när han hälsade på dem
— om någon arbetsklädd snuddade vid honom, röck
han till och blev ibland utom sig. Hans
renlighets-sinne hade nämligen utvecklats ända till sjuklighet.
Ofta talade de om döden och det odödliga. Ofta
sade han David att denne var den ende han träffat
med vilken han kunnat tala klokt, men ofta bytte
han mitt under ett samtal om skinn och blev en
äkta svensk doktor med utpräglad antipati för all
demokrati, upplysning och dylikt. Ibland var han
rörd av glädje över att ha träffat David, och nästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>