- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / III. Romaner /
180

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

människan endast oro, stjärnorna stapplade aldrig på
sina vägar, men vi lågo jämt i träcken, vi snubbla
bland Guds bedjande backrinkor och nyckelblomster!
Min kropp, tänkte han, är ju alltid trött och värker
och nu slår hjärtat fortare än det skulle, kinderna
bli heta, icke av lust utan av ångestfull väntan på
intet. Eller visste han på vad han väntade? Han
skulle taga reda på det, kanske. Nu visste han blott
att han mitt i ungdomen släpade fram sitt liv, själen
bara liksom hasade sig fram och även kroppen. Gå
fortare, gå bort, res, skynda dig, du hinner ej, snart
är du död! ropade det inom honom. Varför så brått,
varför inte vila? Spring — bara spring, annars blir
du efter! svarade det.

När han kommit hem igen med sin vattenhink
och öppnat dörren, greps han av avsky även för detta
ställe. Stugan låg ganska avlägset i en vrå där stora
landsvägen mellan Bärgstad och Järnköping
korsades av ett par sällan trafikerade vintervägar. Där
hörde han sällan andra ljud än skramlet av någon
enstaka forkärra på den steniga landsvägen norrut,
eller dovt ekande yxhugg inifrån de ofantliga
sko-garna. Det var blott ett enda rum med kalkade
väggar, en väldig öppen spis och många råtthål i golvet.
En unken doft av gammal piprök, instängd luft med
den egendomliga lukt som länge obebodda rum få,
fyllde den. Strax tänkte han på hur annorlunda det
varit om detta rum varit varmt och vackert inrett
och en liten hustru suttit här nu och väntat honom.
Han skrattade. Av alla kvinnor han älskat skulle
ingen ha velat sitta här och vänta på honom. När
han tänkte på dem slog det honom att de voro så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/3/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free