- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / III. Romaner /
224

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

ett konditori, åtminstone ■— hör ni, ni låter ju inte
ens tala med er — min Gud, vad skall jag göra?

Hon tog hans arm och förde ned honom på
trottoaren. —- Kom, sade hon, plötsligt behärskande sig,
ni är ju sjuk, ni har feber. Och de gingo fort uppåt
förbi Klara kyrkogård. Under hela vägen upp till
Drottninggatan sade de ej ett ord, men de nästan
flämtade bägge två. Hon stannade, släppte hans arm
förskräckt och tog med handen över ögonen. —■ Vi
går in på Feiths — nej, nej, vänta, inte där, jag är
galen, vi går in på första bästa — inte här på denna
gatan — kom — å, ni unga dåre! Ni kunde just
ställa till trevligt åt oss!

Hon förde honom in på en tvärgata och de
hamnade på ett litet blygsamt och föga besökt konditori.
Men nu hade han ingenting mer att säga, han endast
brann och blygdes, han teg envist och vågade ej ens
se på henne. Men då började hon själv tala, sakta
och vackert, med av rörelse darrande röst, under det
hon med upprört ansikte satt och lekte med sina
handskar på bordet. Och först nu vågade han se på
henne.

— Jag förstår er, jag har fått det där brevet
som ni skrev, är ni då så säker på att — allt det
här inte bara är en nyck hos er? Jag —

— Hör ni! avbröt han henne behärskat, ni kanske
är rädd för att tala uppriktigt med mig. Men jag
svär att jag skall behärska mig nu, jag känner att
jag kan det, jag kan tåla vad som helst nu. Med
blekt men lugnt ansikte lade han armarna i kors
över bröstet och stödde sig mot bordet, framåt, mot
henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/3/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free