Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
pade han plötsligt häftigt. Jag diskuterar inte med
folk som förnekar själen, jag avfärdar dem som
andlig ohyra, löss! Nu är jag visst full. Jag spottar
på alla som diskutera! Har du läst Kant? fortfor
han saktare, ja visst, hur dum jag är — visst har du
läst Kant–
David hade ej läst en rad av Kant, men han teg,
log för sig själv och serverade sig själv mera vin.
Han kände sig ofantligt vis och observerande gent
emot Hartman nu, tack vare vinet.
— Kant, ser du, han gick och lagade opp den
gamla gärdesgården kring förnuftet så att de snälla
fåren fick reda på att dom var instängda. Det var
meningen att det skulle motverka högfärd och
dumhet, men den vart bara värre av det, alla som inte
begrep vad det var fråga om lärde sig honom
utantill och sitter nu och förhör andra på det — såna som
ska leva på det. Sen så kom den store
sanningssökaren Schopenhauer och tittade och vart förbannad för
han inte hittade utgången, och till sist bröt han opp
ett hål i stängslet. Därutanför ville han vara. Men
tackorna bara bräkte åt honom, de tordes inte gå ut
för dom trodde att det möjligen inte fanns nånting
alls utanför. Och si nånting skulle det vara!
Födoämnen letar dom över allt. Läsarna har hittat en genväg
ut ur förnuftet: dom hoppar bums över stängslet och
dom andra går därinne och en del av dem blir
vansinniga av fasa, en del bara äter och äter.
Hartman teg länge, rökande sakta och betänksamt.
Plötsligt bröt David tystnaden. — Jag har blivit kär
i Ziri, sade han hastigt. Och jag har talat om det för
henne och hon — hon älskar mig troligtvis inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
