Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
— Såå, du är rask i vändningarna, du. Jag tycker
mig se hur du såg ut när hon fick höra det där.
Skönt att ha något att slåss för. Du släpper väl henne
inte ? Så länge du ännu ej vunnit henne är det
ju alltid något att kämpa för. Skatta dig lycklig,
du, att hon gör litet motstånd. Begriper du inte sånt ?
Men varför ska jag lägga mig i det där, låt oss tala
om annat, det där reder du nog upp själv. Och gör
du det inte, så gör hon det, du kan bara vänta.
Egentligen — varför talade du om det? Tänker du gifta
dig med henne, få henne skild, menar jag? Om jag
skulle gifta mig skulle jag bedja så här: Käre
himmelske Gud fader, jag skall hålla alla din kyrkas bud,
men jag ber att få tillgift för att jag alltid ljuger för
min hustru. Så skulle jag be. Tala aldrig sanning till
en Ziri — du fördärvar henne. Öppna aldrig ditt
hjärta för henne — hon begriper bara en sak: att du
haft att göra med kärlek förr än med henne. Alla
förklarande orsaker och psykologiska motiv ger hon
fan!
Å ni släktlösa, hemlösa litteraturluffare, vad ni ha
det bra! utbrast han plötsligt. Men hör du, låt oss få
haschish än en gång. Han steg upp och började
laborera med en glasmonter. Men vi ska låna Lisas gitarr
och spela på. Lisa! ropade han, får vi låna gitarren ?
Hon bar in den, en gammal sprucken tingest med
spröd, klirrande ton. Och så småningom stämde
David den och hans ännu rätt goda röst fyllde det lilla
rummet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
