- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / III. Romaner /
255

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

255

mördad och begravd nära tomten. Kring
källargropen växer snår av al och björk, det är min lekplats
som barn — vi flyr dit! skrek han till Ziri.
Orgelbruset tystnade, gatan vidgade sig, skogen började,
hand i hand sprungo de genom väldiga ödemarker,
gröna skogar, silvervita bäckar och gingo på
stränderna av smala, mörka åar. De sutto under väldiga,
skuggiga träd och talade om kärleken, den eviga, icke
jordiska kärleken, som är allvarsammare än döden
och mäktigare än Niagara. Han såg in i Ziris ögon,
de vidgade sig, han såg på andra sidan om dem ett
land med fruktträd och blänkande hav, hennes ögon
blevo portar och genom dem kunde han se paradiset.
Så kysste de varandra och sprungo igen. Flämtande
stupade de omkull framför den gamla gravhögen viel
Juskus. De somnade i varandras armar. När han
vaknade var Ziri försvunnen. Han låg och stirrade
på den gamla gravhögen och såg hur jorden öppnade
sig. En man steg upp ur graven, skakade leran av sig
och stirrade med blinda ögon rakt mot solen som just
steg upp röd bakom Baddobergets svarta åsar. Det
var Tao, han liknade en finne och höll en slidkniv i
handen. Men han var klädd i en grå vadmalsjacka,
becksömsstövlar med näversulor och knivbälte med
hornknappar. Han skakade i hela kroppen liksom av
raseri, vacklande, raglande försökte han gå några
steg framåt men föll huvudstupa ned i sin grop igen.
Ett skott ekade genom skogen, David reste sig och
sprang, han hörde hundskall och skyndade dit. Hans
bäste vän och jaktkamrat, Harry, låg och blödde ur
ett otäckt sår i sidan, han hade skjutit sig själv, han
rev av honom västen och lindade den kring hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/3/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free