- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / III. Romaner /
281

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281

varit rädd för att störa honom, smög David sig ut
och nedför trapporna.

Sakta vandrade han gatan framåt, och om han inför
någon haft att göra reda för vad som hänt däruppe
och hur han känt det, skulle han icke varit i stånd
därtill. Endast en sak trodde han fullkomligt klar:
förbindelsen med henne var i och med detta avbruten,
han nästan kände avsky för henne, fast han visste att
lian bort känna mera avsky för sig själv. Men han
kände också denna senare avsky, den var emellertid
så stark att den förlamade i stället för att riva upp.
Han kände sig icke misslyckad eller krossad utan
dömd. Hans liv hädanefter kunde ej försona vad han
brutit mot en ensam, ärlig och strävsam man, som
älskade sin hustru. Han hade förstört hans liv och han
kände sig som en mördare, den där visserligen fått nåd
för offentligt straff, men som aldrig kunde gottgöra
vad han felat. Medan han gick och tänkte så, kom han
förbi den lilla krogen "Norden" och gick in i matsalen.
Han kände sig långt ifrån hungrig, det var snarast
för att få vara i fred, i fruktan för att möta någon
bekant på gatan. Han utvalde ett bord längst bort
och beställde utan att närmare reflektera över saken
det första bästa han fann på matsedeln, ivrig att bli
av med den flintskallige, sliskige kyparen fortast
möjligt. Han drack en kvart rödvin till steken och
gick direkt ut i kaféet. Då var klockan omkring
fem, det fanns helt få gäster därinne. Han satt i en
mörk vrå och beundrade lokalens förgyllda pelare
och otäckt dammiga palmer, rummets fulhet stötte
honom ej mer, han tyckte han haft behov av ett ännu
vederstyggligare för att känna sig hemma. Föraktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/3/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free