Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII
NILENIUS SISTA TIMMAR OCH
TESTAMENTE
"Jag går under, men du skall också
vara med mig i helvetet."
Dagarna gingo så småningom fram mot våren,
med mycken hunger, då han ej hade pengar att
betala maten hos föräldrarna, drev David ute mest i
sällskap med Nilenius och bodde omväxlande hemma
och uppe i stugan vid Asanders ås. En dag kom
Nilenius pustande, ideligen ätande bröstkakor med
opium ur en papperspåse, ivrigt, glupskt, som en häst
äter havre ur en tornister. Han hade på sista tiden
förvandlat sig själv till ett monstrum av otålighet,
jämmer, hån mot David och skryt med sig själv. Han
var otålig över att han ej kunnat få veta vad David
varit ute för i Stockholm. Han var outhärdlig,
spionerade ut allting rörande vännens enskilda
angelägenheter, och om David någon gång lämnat honom
drucken och ensam sovande kvar i någon hölada,
uppsöktes han alltid strax av Nilenius som överöste
honom med förebråelser.
Nu upprepade han hela sitt livs historia igen, han
var så olycklig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
