- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / III. Romaner /
322

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322

om en förbannelse kan innebära något, om den kan
skickas efter en som en torped på havet i natten eller
hänga över ens huvud som ett olycksmoln i
ensamheten? Om mannen med glasögonen hade en stark
vilja, så skulle han då kunna moraliskt krossa mig,
men nu är han en stackare, Gud hjälpe honom!

I går fick jag också brev från Hartman, som håller
på att mörda sig själv med gifter. Han säger att Ziri
varit hos honom och velat ha underrättelser från mig.
Jag har ej skrivit till henne på så länge, därför att jag
är rädd att mannen kan få tag i breven. Det
besynnerliga är att jag numera är så rädd att bereda denne
man sorg, att jag helst ville avbryta alla förbindelser
med hans hustru. Om jag nu går riktigt till botten med
mig själv så beror detta på vidskeplighet, ej på
rättfärdighet, jag går nämligen och anar att en olycka, ett
försynens straff skall drabba mig för min synd mot
mannen. "Dig är icke lovligt att taga din broders
hustru." Alltså Jahve och Nazareen, som spöka för
mig. Kanske jag kände det lika, även om jag aldrig
hört talas om tio guds bud, ty även hedningarna, som

icke hava lagen–-Men låt oss nu vara rättvisa

och tillfoga, att även om jag inte fruktade straffet, så
skulle jag dock väl ha en del av denna min
rättfärdig-hetskänsla ändå. Det är skuldkänslans och det absoluta
rättskravets mysterium. Och det förstå vi icke, icke
jag, ty det är en makt som är större än jag, och vars
föremål är min själ. Och icke heller själen förstår jag,
hur skulle jag då förstå det som verkar på den?

Men därmed har jag icke sagt att jag hyser någon
avsky för vad vi gjort, Ziri och jag, icke heller att jag
ångrar det. Om jag träffade henne skulle jag hängiva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/3/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free