- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / III. Romaner /
337

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

337

fanns massor av slätslipade, flata stenflisor vid
vattenbrynet, som han lekte med, och i bäckinloppet såg
han musslor. Han öppnade flera av dem med
slidkniven och skrapade i skalen, som han sedan kastade
ut i vattnet. Om man skulle ta sitt eget liv, tänkte
han, så kunde det ej finnas lämpligare ställe än här.
Där långt ute fanns en stor sten i vattnet, han kunde
vada dit ut och sedan hoppa från stenen. Var det
förenat med någon smärta att dö i vattnet ? Han var
knappast så rädd för själva döden som för
dödskampen. Nu tog han fram den browning han alltid bar
i fickan, mest i tanke på självförsvar, och såg på den.
Gjorde det ont just som skottet passerade genom
hjärnan? Han mindes en handelsman nere i byn som
skjutit sig i huvudet och han hade levat en timme efter
skottet. Hade han då känt någon smärta Var han
själv då en sådan vekling att han övervägde smärtan
i ett dylikt fall? Fy fan! en sån stackare en
människa kan vara! Och så — det dugde inte, far och
mor skulle aldrig överleva det. Men om han ställde
till så att de trodde honom omkommen genom
olyckshändelse, då mildrades väl deras börda en smula ? Och
varför satt han då grubblande så envist på det som
han ej skulle ha mod att utföra? Ty ville han
verkligen dö? Bedrog han ej sig själv, satt och lekte med
självmordstanken för att ha något att fördriva tiden
med? Han log bittert för sig själv, det var tid på
att gå härifrån, solen sjönk på andra sidan bergen
och sjön och en ensam trast spelade i en gran ute på
Hällandsudden. Annars var det så tvst, så tyst, bara
en och annan liten blyg våg plaskade mc t land och
sländorna foro av och an och kommo nära och tit-

22 — Dan Andersson III

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/3/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free