Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
svagare och mindre än du, du har visst lätt för att
sätta dig över och förakta. Jag — jag skall säga dig
att det finns många små människokryp som se upp
till dig — ja, som älska dig, å, jag skulle kunna
berätta en historia, men jag tiger.
Hans röst lät överspänd, nästan onaturlig, som när
man talar i trance, och jag var mycket nyfiken på
att få höra en fortsättning. Min första tanke var:
han har varit hennes tillbedjare, och nu har han
upptäckt allt. Men jag ville ej skrämma honom, jag
beslöt att locka ur honom allt. Jag citerade
Roche-foucaulds ord: Den sanna kärleken är som spökena,
alla tala om den, men just ingen har sett den.
— Du skall inte förakta kärleken, svarade han
häftigt med blekt ansikte. Men jag säger ingenting,
ingenting. Det finns små, små materiella orsaker —
jag skulle kunna säga rent praktiska
vardagligheter — som hindra mig att tala — att berätta dig
om livets sköna sång, du kan bara höra den litet på
avstånd, ett eko — men det hindrar inte att sången
klingar lika rent för det.
Han reste sig till hälften upp och hans vita
ansikte nästan lågade. — O, mitt i detta vardagsliv
som du finner så — så ringa — brinner plötsligt en
gudomlig eld i bränder och sopor. Och där ljuder
en sång, en stor och härlig sång. Livet är stort, livet
är underbart! Men du vet ingenting, du, om du visste
det, skulle du–
— Jag vet allting som du vet! utbröt jag
ofrivilligt, du behöver inte tala. Jag var överväldigad av
hans rösts klara timbre och ögonens eld.
— Du vet ingenting, sade han. Hur skulle du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
