- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / IV. Posthuma noveller /
14

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

om, och barnslig som han var kunde han ha syftat
på något som vore alldeles betydelselöst. Men om
han nu menat detsamma som jag — ja, om han
menat! Vad ville jag då med den saken, jag som
icke kunde hysa kärlek till Leonora, utan blott
medlidande. Åh, jag var ju alldeles likgiltig för allt
sådant, jag hade haft kärlek i överflöd, och sedan
min lilla Marie övergav mig kände jag endast kall
överlägsenhet. Jag var trettiofem år, jag hade haft
min stormiga tid, kamraterna kallade mig cyniker.
Om jag ändå kunde låta bli att grubbla över
huruvida Leonora kände sig lycklig eller olycklig! Men
det var väl bara en viss nyfikenhet, mannen är ju
sådan att han solar sig i minnet av den sista
kvinnans trånande hyllning. Det var högfärden,
erövra-rens högfärd. Ah, om jag ändå kunde rensa ut
sådant skräp ur mitt hjärta och tänka stort! Stort som
Filippus. Om jag bara kunnat tala rent ut med
Fi-lippus och fråga honom till råds? Men nej — vad
tänker jag på? Om vad då? Vad vill jag veta? Jag
vill veta om Leonora är lycklig eller olycklig, om

hon tänker på–-men nej, jag vill icke veta

det, ty det angår icke mig. Men solen här på
kontoret är outhärdlig, och just nu frågar chefen om
jag önskar vila — han tycker jag ser så trött ut.
Han föreslår mig ledigt en dag, jag skulle ju kunna

gå ned till havet–

Ja, jag skulle kunna slå honom för detta, detta att.
han förekommit mig och givit mig den paus jag
ämnat ta av egen drift. Nej, säger jag, jag är
alldeles frisk, jag behöver icke någon ledig dag,
arbetet är så rogivande. Och jag stirrar ned på räkne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/4/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free