- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / IV. Posthuma noveller /
30

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

hustru, här var det kusligt för en tioåring att gå
fram på den tiden! Jo, när solen brände och flugorna
surrade var man morsk, men inte när furuskogen
slog långa skuggor över kärren och enarna sågo ut
som stelnade människor. Sen dess hade han lärt sig
att inte vara rädd för de dödas andar, de levandes
vore vida farligare att ha att göra med, de trätte,
de slogos, de avundades och åto upp varandra, men
de döda, de gingo maktlösa och fredliga omkring i
bygden och såg på allt det gamla och längtade till
livet igen. Somliga voro väl av en högre sort och art
och hade utvandrat till fjärmare planeter! De allra
bästa, de voro änglar! Och tjänade Herren av
himmelen. Ha, ha! Han skrattade igen och torkade
svetten med skjortärmen, rocken bar han i en rem på
ryggen.

Här var utgångsstället när man badade i
Lamma-slam. Tre gamla furustockar, multnade, de lågo kvar
än, som man kiev ut på för att inte sjunka ner i
smörjan innan man fick hoppa ut i det klara men litet
farliga vattnet. Stränderna gungade otäckt, de voro
bara tak över våta, lösa avgrunder av flytande dy,
under dem gick laxöringen in, den allra största, och
stod och högg vid midsommartid.

Här var Parj ala, den höga sandåsen med ett tjockt
lager av barr över, myrornas paradis. Ha, ha! sade
han för sig själv. Tänk att jag vet vad dom heter på
latin, så lärd jag är, men så trött i benen! Så kort jag
levat men så trött på livet. Jag måste stanna här, ty
den låte skall se på myrorna.

Det var verkligen myrornas paradis. Något sådant
ställe hade han ej sett mer på hela finnmarken, stack

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/4/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free