Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
svårt att lufta för det drar på den sjuka, tänkte mor,
och sade det också till far. Men Ann-Mari själv
tänkte inte på det, det var bara så hett i bädden när
Elisa och Selli lågo där, men det berodde på febern.
Det var nog bara förkylning, det här, sade mor. Och
ändå ville det inte gå över, utan mor blev ängslig,
inga medel hjälpte heller. Det värsta var att
Ann-Mari hade ingen matlust, och man måste ju bli
klenare och kraftlösare när man inte äter.
När Ann-Mari hade varit sjuk i tre dagar och
endast blev sämre, blev modern orolig, och när
hennes man kom hem från arbetet och satt vid
matbordet invid Ann-Maris säng sade hon:
— Jag tror vi får lov hämta doktorn, far.
Den starke, bredaxlade mannen gick upp och
lade handen på Ann-Maris panna och kände att den
var het som vanligt. Sedan gick han och satte sig.
— Jag kanske skall gå och få ett bud i morgon
bittida, sade han.
— Ja, förrän i morron kan vi väl inte ta emot
honom, svarade mor suckande. Jag får väl börja
städa därinne då — och elda i kväll.
Ann-Mari var för sjuk för att grubbla över vad
som nu skulle hända, men hon var icke rädd, hon
hade ett så stort förtroende för far och mor, hon
behövde inte vara rädd fast doktorn kom. Som på
ett långt avstånd hörde hon hur mor bar in ved och
öppnade luckorna till..den stora, vackra kakelugnen
därinne. Så det dånade, när det brann ! Mor var
därinne så länge, hon smällde med fönstret, hon ställde
upp det. Sedan bar hon ut en massa saker som funnos
därinne och som inte skulle vara där. — Jag får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
