Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
heten och gråta, ty livet var mycket för svårt att leva,
och om han grubblade aldrig så länge, kunde han ej
hitta den vises lösning på detta problem. Allting som
han mötte härvidlag översteg hans krafter, och även
hans omdömesförmåga, ja, det föreföll honom som
om det fanns någon sanning i att när man mötte sitt
verkliga öde tjänade det ingenting till att spjärna
emot. Lika gärna kunde han ställa sig och försöka
vara överlägsen mot en storm på havet.
Men kunde man inte också på ett rätt sätt vara
överlägsen även till och med mot själva havet? Jo,
om man stolt och lugnt lät sig omfamnas av sjöarna
och drack det bittra vattnet utan grämelse eller fasa,
likgiltig om denna förgängliga kropps öde. Och
kunde det då icke tänkas att en man lika lugnt ginge in
på att förgås moraliskt eller socialt? Jo, ifall man
icke vore feg — ty här gällde det ingen hastig
övergång, utan årslånga kval.
Han skulle tänka ut en plan.
Han reste sig plötsligt, slog sig för pannan och
sade: det skall jag göra. Vad då? Jo, först bekänna
om Clementine för hustrun, och så, när han bleve
utsatt för hennes förakt och vrede skulle han ge
henne den här historien mitt i halsen. Nu äro vi jämt,
skulle han säga, och så skulle de i klokhet och ånger
komma överens att aldrig mer begå dumheter.
Han var så berusad att han ej alls kunde räkna
efter vart ett sådant handlingssätt skulle leda, men
det gav honom mod att genast fara hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
