Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
för länge sedan, sätta sig ned. För att visa
kamraterna att han inte "tog säj av det här" viskade han:
— Tvy fan! Hej på er, kompisar! I detsamma
spottade han ljudligt ut litet viriblandat spott i
händerna och smorde in dem därmed. Bänken fnissade
under det tredje omgången med Torsten på yttersta
vänstra flygeln gick fram. Denna bänk var litet
blandad. Finnmarkspojkarna voro mera ansträngda
och högtidliga, men på högra flygeln tronade Lasse,
han som var så skicklig att stjäla cigarrer. Flickorna
snyftade högljutt och Lasse flinade och blinkade åt
dem tvärs över altarringen, men ingen av dem såg
honom. Han kände nog bruks jäntorna, nu lipade
dom och i morgon kväll skulle de vara på dansbanan.
Lasse stirrade på Tilda, hon som alltid liksom hållit
honom i rocken en smula. Tusan vad hennes bröst
växt till säj — i morron skulle hon sätta opp flätan,
och sen–
Nu kom prosten med monstransen och stannade
framför Lasse, såg honom fånigt in i ögonen och
stoppade en liten oblat i munnen på honom: Kristi
lekamen, för dig utgiven–Och han hann inte
tänka innan pastorn var där med kalken, som han
vred på och vände och torkade kanten på med en
servett. Lasse vart förvirrad och kom sig inte för
med att svälja så mycket vin som han ämnat. Han
anförtrodde sedan Torsten att oblaten fastnat uppe
i gommen och detta förvirrade honom så att han
glömde knepet han tänkt ut: när prästen satte kalken
till hans mun skulle han med läpparna försöka att
trycka ned den i en större lutning så att ransonen
bleve dubbelt så stor som det var ämnat. Allt detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
