Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
var tre ting som blivit mina plågoandar och som
skulle hålla vakt hos mig till det sista: Gita, som ville
lara mig det jag icke ville veta av, solljuset och
humlesurret utanför fönstret och doften från
nyslaget hö, som sjöng en sång om jorden, och spegeln
som visade mig hur rädd jag var.
20 augusti.
En stor förvandling har inträtt med mig, icke med
ens utan dag för dag. Jag frågade läkaren om han
icke trodde att det kunde dröja längre än han trott
innan döden anmälde sig, men han svarade att jag
hade högst två veckor att leva. Det återstår mig
alltså fyra dagar, om jag ej räknat fel, mitt hjärta
är mycket svagt och andningen oregelbunden. Jag
är dock alltid vid full sans och sover mera lugnt än
förr. Jag har nämligen funnit ut hur man skall vänta
döden utan fruktan. Jag har funnit att det att lära
sig leva är detsamma som att lära sig dö, ty ända in
i det sista är det dock livets problem man har att
lösa, icke dödens. Döden har inga problem. Nu skall
jag berätta, men endast kort, ty mina krafter tillåta
mig ej att skriva länge.
Min hustru har kommit hit och haft vår lilla flicka
med sig. Jag trodde att detta skulle bli mycket
pinsamt för mig, men det blev helt annorlunda. Jag
hade trott att endast om man avsade sig livet kunde
man bära dödens lugn, men nu har jag på nytt kastat
mig in i livet. Jag har försonat mig med min hustru,
med mitt barn, jag försöker ordna allt för deras
bästa, jag har på nytt börjat arbeta, så långt mina
krafter tillåta. Jag har nödgats planera en affär för
mitt barns räkning, jag har skaffat en advokat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
