Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
konung, en sån som Salomo talar om, och Abraham
hade hört säj as att han kunde gå ut på torget i
Stockholm och köpa karameller och dela ut åt fattiga barn.
Men sträng var han ändå — clen där mördaren
Nordlund klämde han åt, då var det inte karameller inte.
Hi, hi, en sån kung! Och han höll sammankomster
med kungar i andra land, i Tyskland och Frankrike!
För att inte tala om Grekland!
Med ett brett grin lade gubben Abraham upp boken
på den sotsvarta kärlhyllan vid spiseln, och när han
lade sig bad han Gud bevara kung och fädernesland.
Men om det kom in älgskyttar och kokade kaffe och
drev gäck med kungen, då körde Abraham ut dem.
Gud bevare dem om kungen hört deras skoj!
En dag kom en liten skelögd krypskytt ifrån
Gran-hällahållet och satt och muttrade och rökte. Inte hörde
gubben allt han pratade med sin kvicka mun, för han
var något döv, men så mycket fick han klart för sig,
att det stora och förfärliga hänt:
Kungen var död!
Han skulle inte ha trott det, men skytten hade sagt
att det kommit "på telefon". Och då så måste det
väl \~ara så, för på telefon ljög clom inte, det var
kungens telefon, och kungens folk som skickade
telegram på telefon. Och Granhälla-karlen gick och
Abraham var djupt gripen. Han ville inte se på
porträttet mer, han kunde inte fatta hur det nu skulle gå.
Den natten sov han oroligt, och på morgonen åt han
litet kall gröt direkt ur grytan, tog på sig
kyrkklä-derna och storstövlarna, letade rätt på sina två
käppar och stapplade ut, låste stugdörren, gömde nyckeln
imder en sten och linkade i väg utför berget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
