Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVIGHETSMASKINEN
H an kallades endast "herr Martin", därför att
hans andra namn var för mödosamt att uttala, han
hette Beilitz, och det kunde inte bönderna med.
Varför han bodde på landet, i ett vindsrum ovanför en
halvgalen arrendator som även var socknens
urmakare — i synnerhet duglig på moraklockor och
trösk-vandringår som börjat krångla i gången — var länge
föremål för gissningar, en ung artist som till och
med haft utställning i Stockholm skulle väl helst bo
där, bland kamrater och yrkesbröder. Men så
småningom hade det gått upp för Toråsbönderna att
trots artistnamnet, trots utställningen i Stockholm
och trots porträtt av herr Martin som de sett i
Stockholmstidningen, så var herr Martin så fattig,
hade så jämmerligt små inkomster att han måste bo
så här. Denna upptäckt föranledde att han blev
föremål för dels medlidande, dels ringaktning i stället
för beundran — men det tycktes bekomma herr
Martin lika. Han drev ute i skogen sommar och höst
och vår och även om vintern när ej kölden var för
hård, och de som vågat sig upp på hans kupa kunde
intyga att nog arbetade han. Fast om han egentligen
var fullt klok, det var ju fråga, ty han målade
ingenting som liknade varken träden eller
människorna eller djuren, tyckte de.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
