- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / IV. Posthuma noveller /
251

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

nåden därute på de vilande vattnen. Det var en känsla
av genomkämpat arbete, av slutad möda och helg,
som smög sig genom ens kropp. Och så gick solen ner.

Jag vet inte om mina larmande kamrater kände
det så. Ville hade redan druckit så mycket att hans
hjärta höll på att strejka, och när vi såg honom ligga
likvit och med hävande bröst framför öltunnan, togo
vi och buro honom upp till baracken. Och det var
där som han dog, på detta besynnerliga sätt som kom
mig att undra över om det fanns någon sanning i
talet, som var gängse i bygden, när någon var
ovanligt uppsluppen: "Dä bådas full imot nånting". (Detta
proverb är nästan oöversättligt, men den egentliga
betydelsen blir ungefär: Skratta lagom, det kanske
bebådar din olycka!)

Ty strax innan Ville dog, genomfors han nog av
dunkla hågkomster från bachanalen kring ölfatet. Han
satte sig upp och mumlade, med sjungande och släpig,
falsk röst: "Hem, hem, brusande våg mig förer . .

Det gjorde ett hemskt intryck på alla utom på mig.
Jag tyckte att det var en viss poesi med stackars Villes
sista sjöresa, som fått sin ankarplats vid öltunnan.

— Han skall höra änglarnas sång snart! sade jag.
Men ingen av grabbarna förstod hur jag menade.

— Han drack så han sprack, sade de.

Tre dagar därefter begravde vi Ville. Då var allt
ölet urdrucket och de flesta av rallarna och
timmerflottarna hade kopparslagare. Björnström påstod att
han skulle ordna gravölet, och han var den ende som
ej var nykter på begravningen. Han skulle efter
jordfästningen hålla ett litet tal. Vi bävade över vad som
skulle kunna inträffa, men han skötte sig fint och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/4/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free