Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
papper. Barnskaran hade fått syn på en gubbe som
kom över gården, bärande en korg, och han hörde
hur de alla löpte ner för trappan som en stormvind.
Han skrev vidare. Då knackade det på dörren,
Fe-lixina kom, han måste släppa in henne, hon satte sig
framför bokhyllan i korgstolen och började tala om
hushållspengar. Under tiden gav hon minsta barnet di
och satt med sina väldiga bröst helt blottade. Den
lille sväljde med glupsk fart och grinigt ansikte, då
och då görande en paus för att mumla hotande.
Gustavsson skrev:
EXCELSIORFÖRBUNDETS KURSSERIE
NUMMER 108. Och därunder: Skapelsens
omätlig-het. Sedan som underrubrik: Tiden. Vad är tiden?
Vad är rummet ? Oändlighetens problem.
Angående hushållspengarna så upplyste han utan
att titta upp från papperet att han för tillfället ej hade
mera kontant än vad som behövdes för resan till
staden Bockköping, där han skulle öppna
Excelsiorför-bundets kurs. Dörren öppnades nu utan föregående
knackning och gubben med korgen stiger in, följd av
barnskaran, som nu iakttar en skygg tystnad. Felixina
döljer sina bröst och vänder sig bort varvid dibarnet
börjar mumla allt hotfullare.
Gubben: Jo jag är här med årmarna och klossorna,
om doktaren vill si på.
Felixina: Vad är det nu för galenskaper igen ? Ska
du ha dom i arbetsrummet ?
Gubben: (Vändande sig med ett fult, brett flin
mot Felixina) : Dä ä för naturstuderning som
doktaren ska ha dom.
Felixina: Det vet jag väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
