- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / IV. Posthuma noveller /
283

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

283

De mest sympatiska av alla jordens skrävelmakare
ha det gemensamt, att om man låter dem ljuga ut
riktigt och bara tiger och beundrar, fattas de till slut
av ett slags medlidande med åhöraren, som inte är så
märkvärdig. Fred var en sådan. När han skrävlat i
två timmar började han se vänligt nedlåtande ut och
gav mig många frågor för att höra om det ändå inte
fanns vissa, fast ringa drag av storhet även hos mig.
Det värsta man kan göra då är att servera dem en
tio gånger starkare soppa än de kunna åstadkomma
själva, att riktigt ljuga i kull dem. Därför gjorde jag
det. Jag skröt och ljög för övrigt så mycket därute,
att det är mig en verklig botgöring att endast hålla
mig till sanningen i denna bok.

Jag bar tältet och Fred en del av köttet när vi gingo
hem. Fred hade aldrig varit med om sådan tyngd på
kött förr, sade han.

När vi kommo hem hade Hedström gått och han
hade skrivit med en krita på väggen att han gav fan
i att vänta längre. Men det hade vi nog förstått ändå,
fast han inte skrivit det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/4/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free