Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
bössan, då såg jag — då såg jag blod, som rann, och
djuret kom och slickade min stövel — de va Kankas,
och bägge ögonen var utrivna. Jag sköt Kankas, nu
ligger han i kanten av Peemanträsket och sover.
Kommer du ihåg, att jag — kallat Röda Suggan
en ögonlös hund — när han sköt älgen för vårt drev
och — det gör detsamma, nu visste jag var jag hade
Suggan. Han hade flyttat till Peeman.
Jag höll förstås skarp look out hela natten, men
det hände ingenting mer, förrän på morron, när jag
gick upp till sjön och tog in riktningen efter solen.
Då sköt dorn en kula alldeles förbi mitt öra, det var
inte bara Röda Suggan, aldrig hade han kommit på
det där med hunden och ögonen, det var en — en
svensk buse med, tro mäj om du vill. Dom har
beslutat att jag ska dö, och nu håller du bara käften
med det här, om inte jag skjuter först, så skjuter
dom. — Nu — dricker vi mer brännvin, och du skall
hälsa alla jag känner, och om du inte träffar mäj
mer, så kom ihåg och håll skarp utkik i alla fall.
Nu visste jag varför han längtade till Assiniboia.
Tidigt nästa morgon for jag ifrån honom. Han
skulle ligga kvar i Kelsey två dagar, sade han.
Jag har inte sett Fred sedan, och när jag frågade
mig för i Forth Pelly, hade ingen av nybyggarna
reda på honom. Han och hans tält försvunno,
uppslukades av de stora ödemarkerna. Kanske Röda
Suggan vet, och kanske Fred dyker upp en dag, liksom
Stammering Frank. Det kanske också är lika bra för
honom att sova i den svarta matjorden i Assiniboia,
med en oväns bly i hjärtat och tusenskönor och vilda
vinbär på graven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
