Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter - Stjärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
STJÄRNA
V i låg viel en eld, John Janson och jag, vid kanten
av Rikkika kärr
och han pekade långt över svartnande vidd: "Där
låg min stupade märr.
Säj, kan du förstå hur det känns att ta död på den
bästa vän som man har,
sen hon sparkat sig långt ned i rötter och dy och
man blir ensam kvar?
Du skulle ha sett oss på Bannbergs skog, när snön
stod i selstickan opp,
och vi lastade timmer, en såglängd på stubben och
hela sex kvarter i topp.
Knakande bogträn och läder på sträck, frusna till
skavande horn,
och livet berodde av remmarnas hål och spärret i
spännenas torn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>