- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / V. Efterskörd av vers och prosa /
114

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanfragment - Fragment ur David Ramms skrivbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

elset, straffad för stöld och försök till mord under
ruset, .var icke något trevligt sällskap, han var nära
förtvivlan och förbannade allt, sina föräldrar, sitt
land, alla människor han kände och sig själv. För
honom voro alla livets skickelser olyckor och
människorna djävlar. Jag fann honom på Bowery
utanför spislokalen som var stängd och vi måste ströva
hela natten ända till klockan fem på morgonen när
vi sågo ljus i ett verkstadsfönster och vågade oss in
dit för att tigga, ty skylten hade ett svenskt namn.

Vi funno en dalmas, en bagare som arbetat hela
natten i sin lilla håla med en tunggådd degmaskin,
och utan att förhöra oss om våra förhållanden mer
än att vi voro hungriga plockade han fram varmt
bröd och en bit fläsk åt oss. Min kamrat mumsade
en stund utan att visa sig varken överraskad eller
tacksam, först halvsvärjande sedan med
misstänksamma blickar på bagaren, som fortfor att arbeta.
Plötsligt var det som om hans bitterhet motsatt sig
den vänliga behandlingen, han ilsknade till och säg
hotfullt på den barmhärtige mannen. — Jag har
suttit inne för mordförsök! skrek han i raseri.
Varför ger du mej bröd? Vad fan är du för en
människa? Jag är en tjuv — en tjuv — begriper du —
du menar nog att vi har pengar att betala med, vi
har inte ett öre, och om du ropar på polis så hinner
han inte hit innan —

Hari tystnade och liksom skämdes. Bagaren såg
upp på honom med ett föga överraskat men en smula
otåligt ansikte. Jag minnes detta ansikte mycket väl,
det fanns så mycken hederlighet däri, att jag
ryggade tillbaka, när jag hörde min kamrats hunger-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/5/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free