Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanfragment - Fragment ur David Ramms skrivbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
det heller aldrig ur sikte, jag kände en stark, fin
stråle av detta ljus ibland nå mig, jag var kanske ej
ofta på förklaringens berg och sällan ostörd där en
timma. Men jag var där någon gån g och skall vara
det stundtals, tills den lekamliga förändringen täpper
min mun.
Den som utan att vara beroende av handlingens
frukter utför de handlingar som åligga honom, är
både en Sannyasi och en Yogi.
Jag grubblade ofta över vad det kunde vara för
handlingar, som ålåge mig. Var jag icke som den
där manen i evangeliet för lat att gräva, för blyg att
tigga och som han ur stånd att begripa, vad livet
fordrade av mig? Min ungdom hade flutit hän under
ångest att icke kunna göra rätt för mig i världen. De
som bannade mig för att jag icke fyllde en
samhälls-nyttig uppgift, visste icke, att jag bannade mig själv
hårdast! Under små perioder lyckades det mig att
suggerera mig till en idé om en kallelse: diktarens!
Men det var ingen kallelse, det var ett halmstrå som
jag förtvivlat höll i för att slippa drunkna i mina
belackares åsyn. Jag har tagit upp halmstrået, synat
det och lagt det på elden. Jag behöver det ej mer.
Jag ser ett litet ljus framför mig, tvärs över ändlösa
skogar och stormiga hav, jag kan ännu icke segla dit
över, min farkost bär mig icke helt ännu, och kanske
är det den tunga hindrande kroppens fel. Men jag
bygger på och ser om och reparerar min båt, och en
dag kanske jag kan ge mig ut.
Jag såg i går helt nära järnvägsstationen en man,
som linkade fram på träben med stor hast och ivrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
