Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta ballader - Karis-Janken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9!
Av sommar och vinter är hans land,
där röda sjöar slå mot strand,
och tistlar blomma i snön.
Hans vinst är förlust och hans krona röd
är bränd och kolad på stekarens glöd
vid den evigt brinnande sjön.
För hej och hå, för hej och hå!
För svarta syndares lön,
för hej och hå, för hej och hå,
för den brinnande — eviga sjön!
III.
Det var Karis-Janken som natt efter natt
på en stupande häll ner i Pallao satt,
det var han som sjöng hela höstnatten lång
för dimmiga dalar sitt vansinnes sång.
»I de svartaste nätter vid det rödaste ljus,
i de gungande skogar vid de gråaste hus
skall jag hamra mina klippor, skall jag leka med
mitt ler,
och jag somnar vid min slägga när solen går ner.
Jag har svurit mäj åt satan vid psalmbok och kniv,
och jag bär på min slägga för att freda mitt liv.
Och ingen kan mäj skada och allt skall gå mäj väl,
men satan har fått löfte om min pinade själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
