Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta ballader - Den druckne matrosens sång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
DEN DRUCKNE MATROSEN sjunger:
Och stjärnor och sol skall slockna förrn min Anna
sviker mig,
hon har lovat evig trohet på livets tunga stig — —
FÖRSTE STYRMAN:
Se hit, Töre Johnson, får jag se dina ögon,
är du rädd, din stackare, för fan, se hit!
ANDRE STYRMAN
stirrar fånigt in i kamratens ögon:
Här har du — du ser jag törs, och säj, hur ser dom
ut?
Är dorn inte som vanliga ögon och är inte vitan vit?
FÖRSTE STYRMAN:
Å, som sjuka sumpar, där tidvattnet runnit ut,
förbannade kvinns som ej väntar ens
tills en femveckors resa är slut!
DEN DRUCKNE MATROSEN sjunger:
Hennes ögon kan ej ljuga, hennes blick är ren
som guld,
och blå som vårens himmel, en själ förutan skuld!
FÖRSTE STYRMAN:
Tig — för helvete!
(De försvinna i en gränd, En trasig och ensam
gatflicka ser lystet och väljande på dem, och försvinner nedåt
en tvärgata arm i arm med den sjungande matrosen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
