Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta ballader - Angelika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och ibland kom små, små kvinnor till oss i nödens
natt,
och sådde i lägret som hungrade sina blommande
små skratt.
Och vi togo dem, och med dem vi klämdes i armod
ner,
men det var av kroppen, Herre, den kropp som är
ej mer.»
Men ur roströd gata vid Ebals port, nu satan
närmade sig:
»Ja, Herre, de gräto och gåvo nog, men det var av
fruktan för mig.
Men jag ber dig, fråga dem, Herre,» sade satan och
djupt han neg,
»vad de gjorde de ljusaste nätterna, när all dierajs
fruktan teg.»
Jag ropade: »Herre, vår fruktan låg under och
morrade dov,
den åt oss när vi åto och skrämde oss när vi sov.
Äv ångest vi dräpte varandra, av fruktan för svält
vi stal,
och vi levde ibland försakelsens liv för löftet om
himlens sal.»
Men Herren sade: »Jag vet det där, kanske vet jag
bäst till slut —
man lär sig något en årmillion, när man visste det
mesta förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
