- Project Runeberg -  Visor och ballader /
158

(1921) Author: Dan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta ballader - Vaggsången vid Kestina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

VAGGSÅNGEN VID KESTINA.

Jag är bara en gammal och tröttkörd man, och dör
utan kält och knot,

under eget tak fast det kostat, och är svart av år
och sot.

Det är värst med alla ungarna — men dorn har inte
svultit än,

och hö har vi kvar så vi klarar oss tills backen blir
grön igen.

Så korna slipper att svälta — och så länge har
barnen mat —

dom är inte mina, dom barnen, men mitt hjärta har
inget hat.

Jag slogs för mina i tretti år— och sen så fick jag er,

men det är som om plågorna lärt mäj att inte
förbanna mer.

Den där gamla vaggan av furu som jag gjorde
vid tjugu år,

den dundrar i mina öron — å Gud vad den går
och går!

Den maler så grovt som Brännby kvarn — ett buller
som nästan bränns —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:50:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/danvob/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free