- Project Runeberg -  Visor och ballader /
163

(1921) Author: Dan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta ballader - Vaggsången vid Kestina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

Det var värst med att bärga fodret — sju veckor det
nästan tog,

innan sista höbrean hässjats på min steniga
här-backslog.

Och vintern kom, jag gick ute, bröt sten och högg
min ved.

Och jag lade mäj sent var natt, när det blivit en
smula fred.

Jag kände det var på slutet, jag orkade inte mer,

jag tyckte jag var som ett billigt ur som gått och gått
och gått ner.

Jag kan inte ligga och tänka på allt det svåra som
hände sen —

det är ledsamt med lungor som sluta, med hosta och
skinn och ben —

Jag ligger här bara och tänker, hur alla sin mat
ska få —

det är liksom kärlek jag känner, fast det kanske
ej synes så.

Jag sade nog hårda ord ibland — en vet knappast av
att det sker.

men när tredje förbannelsen skrek i mitt hus, sen
sa jag ingenting mer.

Jag tog det för Herrens vilja, jag böjde min rygg
och grät,

men jag kämpade dubbelt i kölden och snön — säj,
Gud, om du såg hur jag slet?

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:50:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/danvob/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free