- Project Runeberg -  Visor och ballader /
189

(1921) Author: Dan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterlämnade dikter - Bekännelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

att han ledsnat höra min vaknatts bön, att han

skakat mig ut av sitt såll
och att mera jag arme ej är värd att röra hans
klädningsfåll.

Min levnads verk var en liten sten, kastad i
svallande hav,

försvunnet, förglömt, och går med mig i min
leriga fattigmansgrav.
Hon maler långsamt, vår Herres kvarn — men

hon går till tidens slut,
och i mälden får jag mitt högmods frukt, som en

David fått förut.
Och satan viskar att — kanske att — det allt var

en dåres dröm,
och så vacklar min tro och så blir jag ett spån på
en natthöljd och stormig ström.

Vart träd föryngras vid vårregnets fall och blir

ljusare grönt efteråt,
men min tro har förvissnat av årens sol, och det

fyller mitt hjärta med gråt.
Fast jag sagt till mig själv: det är helvetet blott,

du förvist ur ditt hjärtas bo,
du förnekar en djävul, allt annat är kvar — din

herre, din himmel, din tro!
Men jag bävar av ångest — hur går det då med

skriftens heliga ord,
att han går kring som en glupande ulv på vår
stackars förkastade jord?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:50:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/danvob/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free