- Project Runeberg -  Visor och ballader /
219

(1921) Author: Dan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterlämnade dikter - Höstmelodi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

Så faren, I fåglar från barnets land, jag gläds ej
längre åt er!

Här kommer en djupens och mörkrets örn och

slår vid mitt läger ner.
Han har natt kring vilande vingar och hans huvud

är grått av år,
men djupt in i brinnande ögon jag skymtar ett
hopp om vår.

Kanhända hans vingar och rygg ha makt att föra

mig bort en gång,
till andra land och till andra hav att lära en
sommarens sång.
Kanhända han för mig med glädje bort till en

strand av en sällsam sjö
med vågor som orgelbrus bärande mig till en
drömmens blommande ö,

Och där skall min gård vara full av träd och av storm

som psalmers brus,
och min själ bli en harpa som sjunger högt i vårens
lågande ljus.

En harpa som brister och smältes ihop med Det

Eviga, det som ä r,
och som i sin ändlösa famn av frid den namnlösa
tystnaden bär.

(1919)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:50:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/danvob/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free