Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. Appoll. Ja hwad willjen I då allenast? För sig sielf: Nå det är
underligit fatt med wåra manfolck, de älska oss, och töras intet
sägat. Till Inspectoren: Jag ber Herr Inspector, at han intet mera
söker, at döllja för mig, hwad jag redan för lång tid tillbakars
märckt på honom.
Inspect. Hwad är det då, som jag sökt döllja för Ehr?
Jag menar at — — —
J. Appoll. Tig så gierna stilla Herr Inspector, för jag
har ändå intet lust, at höra några kiärleks förklaringar utaf Ehr.
Ty jag kan säga Ehr uppricktigt, och som en god wän, at Ehr
Person intet är så giorder, at han skulle kunna behaga ett sådant
Fruentimber, som jag är.
Inspect. Nå jag kan säga, at hon är den första, som har
sagdt mig sådant. Hör, Jungfru Appollonia, jag är rädder at I
— — — —
J. Appoll. War intet rädder, Herr Inspector, det skal ändå
ingen nöd ha: I ären intet den första af mina tillbediare, som jag
wijst af, och trösta Ehr derwid, at många bättre, hurtigare och
wackrare karlar än I, har undergådt samma olyckeliga öde, som
I stackare nu måste giöra.
Inspect. Men jag har ju aldrig — — —
J. Appoll. Pass på Herr Inspector, at bruka några inwändningar
och ursäckter. Det är wäl wist, at I ännu aldrig
understådt Er, at muntel. förklara den kiärlek, som I hafwen för
mig. Men så är jag intet så dum, at jag ju icke förstår halfqwäden
wisa, och har jag af Ehrt wäsende, Edra ögnekast, miner
och åthäfwor redan för lång tid tillbakars wäl kunnat förstå,
hwad tanckar I hafwen för mig innombords, fast I aldrig
ännu hafwen tordss yttra dem för mig.
Inspect. Förlåt mig, Jungfru Appollonia, I bedragen Ehr,
och skal jag nu berätta Ehr, at — — —
J. Appoll. Jag will intet mera höra af Ehr, Herr Inspector,
för hwad jag wet det wet jag, och är det aldeles onö-
digt, at I längre neken till sanningen.
Inspect. Men lät mig få tala ut och säga at — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
