- Project Runeberg -  Dår-Huset, Comoedie af Fem Acter /
54

(1741) [MARC] Author: Reinhold Gustaf Modée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

angår. För sig sielf: Jag wet intet hwad jag skall tro om denna stora
Hielten: jag tycker han ser intet mera så modig ut nu, som rättnunnans.
Till Dunderhake: huru är det, hwad fattas Herren?

Dunderhake. Med swag röst: Åh! ingen ting Trulls. Det
går wäl rättnu öfwer igen. Jag fick en sådan hastig Colique,
at den betog mig aldeles målet. Men hwad war det jag talte
om?

Trulls. Jo Herre, det war om den där boken med hielte-bedrifterna.

Dunderhake. Talar ännu så swagt, som wore han ey rätt för sig
kommen. Ja rätt, Trulls, det war om Boken, som jag talte, och
försäkrar jag dig derpå, at det skulle bli en curieux bok.
Trulls. Ja, nog tror jag det. Men skulle då denna lilla
swagheten, som nu kom på Herrn, också komma in i denna Boken?

Dunderhake. Får sitt förra mål igen: du talar rätt som en narr,
Trulls. Skulle Coliquer, och alla andra sådane små tillstöter
komma i store Mäns lefwernes beskrifningar, så skulle de bli alt
för widlöftige.

Trulls. Ja det kan så wara: men efter Herren warit så
många gånger uti slagsmål, och derwid wijst, som han säger, ett
så oförsagdt mod; så will jag då bara fråga, om då Herren ännu
aldrig fådt at giöra med någon, som kunnat rå på honom?

Dunderhake. Det är wäl wist, at jag haft i min dar at
giöra med många bra karlar, som satt mig nog syssla före; men
så har jag ännu aldrig träffat någon, som öfwermannat mig,
utan haswa de alla af mig så blifwit handterade, at de måst gifwa
wika på slutet.

Trulls. Men har då Herren aldrig en gång fådt någon liten
minnesbeta af någon ibland dem igen?

Dunderhake. Mycket sällan: undantagandes at jag en gång
fick en liten Bleslure i wänstra handen, och en annan gång i ryggen.

Trulls. I ryggen. Så lär wäl Herren den gången hafwa
wändt ryggen till?

Dunderhake. Nei, huru sade jag? Intet i ryggen, utan
jag blef stucken fram på bröstet ända igenom, så at wärjeudden
gick ut bak på ryggen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/darhuset/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free