Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leander. För sig sielf: Jag wille önska, at den der narren
sade sant: för då wore jag mindre orolig, och kunde lefwa 1000:de
gånger nögdare, än nu.
Trulls. Huru war det Herren sade? säger jag intet sant?
Jag har ju intet annat sagdt, än hwad Herren sielf förut mig
berättat.
Leander. Betäncker sig litet, och säger sedan för sig sielf: jag tror,
at denne Trulls kunde wara mig nyttig i min dessein, och at jag
kan lita mig till honom. För, som jag märcker, så lärer han
intet röja mig, så länge jag kan gifwa honom något till bästa.
Till Trulls: hör Trulls, kan jag förtro mig till dig uti en sak,
och wara säker om, at du blifwer mig trogen?
Trulls. Det war en underlig frågan, och huru skulle jag
kunna wara en sådan braf Herre otrogen? Nei förr skulle jag
låta skiära näsa och öron af mig.
Leander. Wäl, Trulls, så skall jag då säga dig, at det är
aldeles intet så fatt med mig, som du och Inspectoren tror.
Trulls. Det wore underligit; men om så är, hwarföre har
då Herren gifwit sig in i Dårhuset?
Leander. För ingen annan orsak, än Selindes skuld, som
jag fram för andra i werlden älskar: och kunde jag ei på annat
sätt få tillfälle, at se och tala med henne, än här i huset.
Trulls. Nå hwad hörer jag? men huru kunde då Herren
i jåns så förställa sig och wisa sig så twär emot henna, som han
giorde?
Leander. Ja du skalt tro Trulls, at det intet kåstade litet
på mig heller. Men som jag wet, at månge andre, som henne
wördat, ingen ting uträttat med alla de wördnads betygelser, som
de henne giordt, så har jag tänckt at försöka winna henne, igenom
ett sådant förstält wäsende, som du sedt.
Trulls. Trå ware den där inventionen: han torde intet
wara så galen: för jag wet huru underliga Qwinfolcken äro, och
hwad löjelige uptåg man ibland skall hafwa med dem, innan man
kan få dem till raison. Till Leander: Si der, Herre, hafwen I min
hand derpå, at jag skall tiena Er som en ärlig karl: men si der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
