Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han först säger: men hwas slapperdibus, sicken en person der står:
det måtte wäl wara någon ny narr, som will in i Dårhuset.
Trulls går så sackta närmare intill: kommer sedan tillbakars igen och säger.
Nei, nei, det lärer wäl intet så wara heller, för om jag skall tro
hwad wår Inspector sagdt mig, så måste denna personen wäl wara nå-
gon förnäm man, som har mycket wett och förstånd, efter han
hafwer så granna kläder, och altså måste jag wäl wara ödmiuk
emot honom, ja men skal jag så wara. Han går tillbakars till belätet,
båckar sig mycket diupt derföre och säger: ödmiukaste tienare, min grossmyndige
och hög-gunstige Herre. Efter något wäntande, säger han för
sig sielf: han lärer kanskie intet höra wäl, och det tager jag också
för ett teckn, at han måtte wara en förnäm Herre, efter som lnspectoren
sade, at sådant folck intet altid tyckes hafwa 5 fulla
sinnen. Derföre måste jag wäl tala något hårdare till honom.
Han går till belätet tillbakars igen och ropar högt: Jag säger, at jag har
den ähran at wara den grossmyndige och hög-gunstige Herrens
ödmiukaste tienare. Han står litet stilla, går sedan derifrån, och säger för
sig sielf: Nå så tror jag, at det är wildt och rasandes, för han
hörer intet mera än en sten, jag må skrika så mycket jag will.
Han går åter till belätet igen, tager det samma i handen, löfter henna up och
släpper henna, så at hon faller ned, säger derpå: Plaff, det ser ut, som
han wore lahm i handen, eller ock lärer han intet hafwa någon
kiänsell, och på det sättet hafwer han 2 sinnen mindre än andra,
och altså intet mera än 3 qwar: men jag måtte ännu se närmare
på honom: han giör grimacer, tittar belätet i synen, tar det på näsan:
Wass slapperdibus, jag tror, at denne mannen hafwer hwarcken
syn eller kiänsell, jag må giöra hwad jag will, så står han ändå
orörlig, som en trästock. Huru skall jag förstå mig på detta?
Han går till belätet, gycklar derföre, tager Peruquen af det, båckar sig, och säger:
Tänck goda wänner, han är helt flintskallig, och intet ser det hufwudet
ut till at hafwa mycket wett innombords heller, sedan
denne stora Peruquen kom af. Trulls tager belätet i ena axelen, ruskar
det samma något, och säger: Twy ware det där lapperiet: här är intet
teckn till lif en gång: men jag måste ännu närmare se, huru
dermed hänger tillsammans. Han knäpper up råck och wäst, tager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
