Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk öfversigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och köpa så litet som möjligt. Detta system, hvars
frukter blef Frankrikes ruin och den absoluta
monarkins fall, var blott en konsekvens af den merkantila
uppfattningen af värdet. Ty då pienningen betraktades
som rikedomens element och förrådet af ädla metaller
som den enda verkliga nationalförmögenheten, måste
statsmännens uppgift bestå i den inhemska
produktionens drifhusmässiga uppskrufning och
exporthandelns skyddande med våld för att framtvinga en
ständig guldström utifrån och inåt. Merkantihsmen är
därför till sin natur skattsamlande. Men det moderna
kapitalet kräfde just till sitt lifsvilkor det fria och
beständiga kretsloppet, och merkantilismens glänsande
bygnad störtar samman, när hennes enda möjliga
stöd, den absoluta konungamakten, stupar på bristen
i sin skattkammare.6
Det var grundprinciperna i detta merkantil-feodala
system Adam Smith förintade, då han uppvisade:
I. Att värdet icke. härrör af jordegendomen,
hvilken utan arbete är värdelös.
II. Att penningen icke är värde, endast
bytesmedel.
III. Att alt värde frambringas genom arbete och
att varor bafva värde därigenom, att de äro
arbetsprodukter.
När två varor kunna utbytas mot hvarandra, säga
vi, att de äro lika värda. De äro bka värda, emedan
de innehålla bka arbetsmängder. All handel består i
utbyte af arbetsmängder, förmedladt genom det antagna
bytesmedlet, hvilket vi kalla penningar. En nations
6 1788 instälde franska staten sina räntebetalningar.
Faktiskt var det en omedelbar penningnöd, som tvang Ludvig XVI
att gifva sitt bifall till stænderforsamlingens sammankallande,
b varmed franska revolutionen börjar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
