Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk öfversigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kapitalistiska produktionen i England liksom
i alla land följer en annan princip. Eftersom alt
värde frambringas genom arbete, och penningen blott
är bytesmedel, ar arbetarens arbetskraft ett värde.
Detta värde haller han tillgängligt på marknaden för
värdet af en viss mängd lifsmedel. Alltså: stegra
lifs-medelsproduktiocen till ett maximum, emedan den är
nödvändig för arbetareklassens existens. Vi finna
följaktligen under denna tidrymd alla de industrigrenar,
som producera existensmedel för massorna, uppnå den
högsta möjliga utveckling. Visserligen har äfven det
kapitalistiska samhället folkets utarmande till sin
oskiljaktiga slagskugga. Men nöden är nu ej längre orsakad
sailles 1789 Toro direkt framkallade af hungersnöd.
Nationalförsamlingen sökte genom flere edikt förgäfves skaffa bröd.
I Frankrike trötos feodalismen och merkantilismen på samma
gång och plötsligt* emedan de historiskt sammanvuxit. Denna
sammanväxning hade i Sverige hindrats af några kraftfulla
borgerligt sinnade konungar, hvilka två särskilda gånger gjorde
razzia bland adeln Tjärdepartsräfsten 1655 och Karl XLs
reduktion 1680). Merkantilismen herrskade hos oss under den s. k.
frihetstiden. Om barockheten i de ekonomiska åsigter, som då
rådde, kan man bilda sig en föreställning genom följande:
»Odlingen af potatis förkofrade sig ej i början, hvarför den ännu
1748 fick införas tullfritt; men vid denna tid ansågo äfven en
del statsekonomer potatisodlingen vådlig, emedan denna växt
altför ymnigt fortplantade sig, hvarigenom den lägre
befolkningen kom i sådant välstånd (!), att den ej ville arbeta. (A.
W. af Sillén, Sr. handelns och näring arnes historia.) Den
stock-ning handels- och fabrikstvånget periodvis medförde framgår
däraf, att fabriksarbetarnes antal 1760 utgjorde 17,775 personer
men 1769 blott 12.591. (Sillén.)
Mycket elände och stor arbetslöshet rådde vid det 18:de
århundradets slut — medan lyxen var i ständigt tilltagande.
I en visa från denna tid heter det:
Vi lefva sälla tider, vår kurs är 100 mark
Stor sak hvad folket lider, det kan väl äta bark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
